Lära sig krypa
Nej håller inte helt med. Klart det här med barn på magen etc ska man akta sig för men om barnet lägger sig själv på mage eller gillar att ligga på mage så är det ju klart att den ska få göra det. Men iallafall med det här om att krypa. Jo jag tycker det är viktigt eftersom de känns fel att barnet inte ska kunna ta sig fram. Ja menar förr i tiden då? Då måste ju barnet kunna förflytta sig och den här evolution-trenden vi har skapat i det moderna samhället känns inte rätt.
Iallafall så googlade jag runt för att kolla om min åsikt bara var fel och hittade då en BM som hade ett forum man kunde ställa frågor till etc och då var det någon som frågade om just krypning om det var ett måste då hennes 11-månaders bebis bara kunde hasa sig fram på rumpan men inte krypa. Iallafall så skrev hon detta ;
"Ja, det är oerhört viktigt att hon kryper. Om du ser till evolutionen med dess mönster för hur rörelseförmågan utvecklas - och har utvecklats sedan tidernas begynnelse - så hittar du ingen levande varelse, varken djur eller människa, som (frivilligt) hasar sig fram på rumpan eller snurrar runt på fläcken. Meningen är att vi ska använda armar och ben för förflyttning, och förflyttning brukar alla varelser, människor som djur, betrakta som absolut livsnödvändigt. Det har Gud bestämt, om man säger.
Med ryggläget som stipulerades 1992 som ett måste för spädbarn (för att risken för PSD kraftig nedbringades så) följde att väldigt många mer eller mindre skräckslagna föräldrar la sina barn på rygg och enbart på rygg. Det hade sina biverkningar. Plattskallen kan man tycka är kosmetisk bara och inte bry sig om så mycket, men den motoriska utvecklingen sattes också på spel. Det är som att lägga en sköldpadda på sitt skal. Vad kan den göra? Sprattla med armar och ben, ja - men kommer den någonstans?
Den motoriska utvecklingen är oupplösligt förknippad med alla de fem sinnenas utveckling. Du lär inte hitta en enda neurolog eller sjukgymnast som uppmuntrar ryggläge för små barn. Tvärtom :(!
Så träna henne enkelt genom att lägga henne på mage, vad hon än tycker om saken (nu har hon lärt sig att ta sig fram hasandes på lilla rumpan och måste läras om). Stimulera krypandet genom att krypa själv brevid henne, entusiastiskt mot nya, frestande mål. Kör så i två 20-minterspass om dagen (minst) och glöm det inte!
Snart nog kommer hon på sin "natur", som är människans natur, och går ifatt det hon försummat. Och går vidare som hon ska :) "
Grymt bra sagt och ja! Nu ska Olivia få öva ännu mer så hon kanske kryper snart :)
Ciao ciao
Jag vet hur många barn som hellst som inte har kunnat krypa ordentligt. Antingen har de hasat sig fram på ett eller annat sätt eller så har de suttit stilla tills de en dag "reste sig upp och gick". Det är helt normalt.
Och med tanke på Olivias ålder så är det inte någonting ni behöver bry er om... Det kommer... Men hon måste ju som "BM" sa, ligga på mage för att läsa sig någonting annat än att sprattla. BVC Säger ju också ofta att barnen får ligga på mage, men inte sova på mage på nätterna eftersom man då inte har koll på att de andas, eftersom du själv sover. På dagarna är det ingen fara att låta barnen vara på mage, tvärt om.
Glömde skriva... Att jag har läst också att det inte går att tvinga ett barn att lära sig sitta eller krypa innan det är moget för det. Eftersom barnet själv måste ta sig över ett steg mentalt. ;) Det kommer när det kommer om hon får möjlighet till att testa sig fram. ;)
